Elallergi – är det en riktig allergi eller har det psykologiska orsaker? Det finns det olika bud om. Ett antal riksdagsledamöter har motionerat om att riksdagen ska erkänna elallergin som en folksjukdom, medan ett antal studier snarare pekar på att elallergin har psykologiska orsaker. Socialstyrelsen skriver bland annat i en rapport att det inte finns några tester som kan bekräfta om en individ är elkänslig. Försök har visat att om man ovetande för den elkänslige förändrar fälten från bakgrundsfält till de fält som förekommer vid bildskärmar så påverkar detta inte symtomen på ett
systematiskt sätt.  Blindtest fungerar alltså inte. En sammanfattning av forskning, gjort av Vetenskapsrådet, visar att det inte finns några studier som bekräftar att elektromagnetiska fält kan orsaka de problem som de elallergiska säger sig uppleva.

För att hjälpa personer som upplever symptomen föreslår man ofta kognitiv beteendeterapi. Men trots att symptomen för elöverkänslighet mest troligt inte orsakas av elektromagnetiska fält kan drabbade individer bli hjälpta av att minska sin exponering mot elektromagnetiska fält. Symptom minskar då den upplevda orsaken till besvären försvinner. Men ofta löser det naturligtvis inga problem på djupet.

Trots det erbjuder vissa svenska kommuner ekonomiska bidrag för att minska elektromagnetiska fält i bostäder, så kallad elsanering. Åtgärder kan exempelvis omfatta byte till skärmade kablar, ommålning med ledande färg, byte av spis, inläggning av vattenrör av plast och nätfrånkopplare.

Bloggen Skepchick.se har ringt till Umeå kommun, som nyligen utvärderat sitt elsaneringsbidrag, och intervjuat dem om satsningen.

Hur mycket pengar lades på elsanering 2010?
Enligt handläggaren jag pratade med: ”inte mycket”: 35.000:- år 2009 vilket dock mer än fördubblades till 87.000:- år 2010. Man har budgeterat med 300.000 per år.

Varför har man beslutat att införa det här elsaneringsbidraget?
- Vi ser att de här människorna mår dåligt och oavsett medicinsk situation behöver de stöd. Det ingår i kommunens uppdrag att se till att alla har en dräglig boendemiljö, säger Byggnadsnämndens ordförande (S) Åsa Ögren.

Men är det inte också ert uppdrag att förvalta skattepengarna på bästa sätt?
- Absolut. Det har varit mycket diskussioner om det här och vi valde att genomföra det i projektform lagt på 3 år. I november utvärderade vi hur det gått och beslutade att förlänga ytterligare 3 år. Det handlar ju om en väldigt begränsad grupp individer och det har inte känts som någon belastning vare sig i budgeten eller handläggningsmässigt.

Bloggen skriver vidare:

Problemet som jag ser det är att man lägger pengar på något helt utan evidens, även om det inte handlar om mycket pengar. Var drar man gränsen? Om en schizofren person kräver trollsanering av sin lägenhet, måste man inte då lyssna på den personen på samma sätt? Ingen säger att elallergiker inte mår dåligt, jag lider i alla fall med dem som fan. Skulle själv inte klara mig utan el och skulle aldrig palla att bo ute i någon stuga i skogen. Men istället för att spä på deras känsla av att elen gör dem sjuka borde man utreda vad det egentliga felet är.