Bloggen Tores sagor från verkligheten  har utlyst en tävling som går helt i SlösO:s anda. Den går ut gå att identifiera det onödigaste TillväxtsProjektet. Exempel på projekt är bland annat 70-talspark från Jamtli som fick

… 7 miljoner för att bygga en 70-talspark (projektid: 147948). Komplett med ”en park, en villa, 4 små pensionärslägenheter, ett torp samt sommartid ha en avdelning (dagis) i den kommunala förskolan, allt ska vara i 70-tals miljö.” De fick de sju miljonerna med motiveringen att det ”ska attrahera fler besökare till regionen och skapa arbetstillfällen.”

Eller varför inte de 9 miljonerna som gått till Kommunförbundet Region Värmland för att

…locka folk att bosätta sig i Värmland med motivering att ”därmed öka befolkningsmängden i yrkesverksam ålder för att på så vis kunna säkra behovet av kompetens för regionens företag och organisationer.” (projekt id 151105). Det är min favorit för att det är ett nollsummespel för Sverige i stort. De som flyttar in till Värmland måste ju flytta ut från något annat län och därmed minska det länets befolkningsmängd i yrkesverksam ålder.

Tävlingen går ut på att hitta ett ännu mer onödigt projekt, och reglera ser ut så här:

1. Kolla igenom Tillväxtverkets lista med projekt som fått pengar.
2. Hitta ett projekt du tycker är löjligast och skriv om det i en kommentar
3. Glöm inte bort att ange projekt-id och varför projektet är onödigt/löjligt (ju roligare motivering desto bättre)

Lycka till!

I rapporten ”Arenafeber” (2010) visade SlösO att det pågår en trend i Sverige,
mot allt fler och dyrare arenor runt om i landet.  Samtidigt är kanske
arenatrenden inte starkare någon annanstans än i huvudstaden, Stockholm. Där
pågår parallellt två mycket omfattande arenabyggen, med en sammanlagd kapacitet
på över 80 000 sittplatser.

Kostnaderna blir därför inte överraskande  betydande, totalt handlar det om över fem miljarder kronor i kostnader för de  två stora arenor som just nu byggs i Solna och Stockholm. .

På ett välbesökt seminarium i Almedalen lanserades den nya rapporten Arenafeber Stockholm.  Rapportförfattare Arvid Malm presenterade rapporten, och därefter följde en paneldiskussion mellan Eva Cooper, Timbro/SlösO, Magnus Nilsson, ledamot i Solna stads fullmäktige, Bengt Westerberg, styrelseordförande SGA Fastigheter,Dan Persson, expert och bloggare på Idrottens Affärer samt Robert Gidehag, vd för Skattebetalarnas förening medverkade.

Ladda ned

Timbros Philip Lerulf, som är bekant för SlösOs läsare som författaren till ”Arenafeber” har tittat närmare på bygget av en ny bowlinghall i Malmö.

Trots att det knappast saknas privata bowlinghallar i staden, trots svajiga beräkningar av byggkostnaden och trots brist på en trovärdig driftkalkyl tyder mycket på att stadens politiker röstar ja till att satsa 70 miljoner kronor på projektet när fritidsnämnden träffas nu på tisdag.

Läs mer här

Bild från bollnas.se

- Egentligen skulle kommunen bara stå för 18 miljoner – men av externa sponsorer och EU-bidrag fick vi inget.

Detta säger Kenth Hedberg från Sjukvårdspartiet i en artikel i Hela Hälsingland apropå det kraftigt fördyrade bygget av ett kulturkvarter i Bollnäs.De ursprungliga kalkylerna för om- och tillbyggnader vid Folkets hus, biblioteket, kulturskolan och muséet var på 51 miljoner kronor. Och då var det alltså också meningen att ungefär 25 miljoner skulle täckas av sponsring och EU-medel.

Om drygt en månad invigs årets Almedalsvecka. I dagsläget är det knappt 1000 programpunkter registrerade. En del av dem kommer äga rum i kongresshallen Wisby Strand, som till exempel Moderaternas stora ekonomiseminarium med Anders Borg, Kommuninvests samtal om finansieringen av välfärden och Folk och Försvars seminarium om extremism.

Kongresshallen invigdes i april 2007. När bygget planerades 2003 budgeterades 120 miljoner kronor, vid invigningen hade slutnotan hamnat på 189 miljoner kronor. Bygget blev alltså nästan 70 miljoner dyrare än planerat. En extern rapport visar att kongresshallsbyggets riskanalyser och riskhantering har varit bristfälliga, att analyser av förändringar under projektets gång har varit bristfälliga, att lönsamhetskalkyler inte har gjorts tillräckligt omfattande, att slutredovisningen genomfördes långt efter det att bygget var avslutat och att slutredovisningen innehöll mycket otydliga jämförelser mellan ursprungsbudget och slutliga kostnader.

Läs hela rapporten.

Foto: Ken’s Oven/FlickR

Genom Sanna Rayman på Svenska Dagbladets ledarblogg hittar vi tipset om lite hederligt (?) skatteslöseri i USA. Skattelättnader till en biblisk temapark – plus en ark i naturlig storlek. Som om inte det vore nog så är det också en kreationistisk världsbild som kommer att prägla parken.

Som fallet med Frälsningsarmén framhärdar vi att det finns bra mycket bättre vägar än skattevägen för att finansiera religiösa åsikter. Så även i USA.

Om du har vägarna förbi Almedalsveckan i sommar rekommenderar vi dig att komma på seminariet Arenafeber Stockholm: Vem betalar egentligen för huvudstadens arenaboom?

6 juli klockan 13-14.30 på Lindgårdens värdshus.

Hoppas att vi ses!

I dagarna presenterade revisionsbolaget PWC en riskanalys för Swedbank Arena, ur delägaren Solna kommuns perspektiv. I rapporten framgår det att arenan behöver intäkter på uppskattningsvis 345 miljoner årligen för att ge en marknadsmässig avkastning (7,5 procent). Det är närmare 140 miljoner mer än vad Danmarks i särklass största arena Parken drog in 2009.

– 140 miljoner är mycket pengar. Det betyder väldig många evenemang, väldigt många sålda hamburgare och drickor, säger arenaexperten Sven-Åke Wikers, som jobbat med en rad svenska arenaprojekt.

Detta skriver i dag Dagens Nyheter angående det riskfyllda bygget av Nationalarenan i Solna.

För övrigt hoppas SlösO att gårdagens Kalla Fakta-granskning av Fräslningsarmén leder till en större granskning kring de trosförbund som varje år får dela på cirka 50 miljoner i statsbidrag. Det finns definitivt anledning att misstänka att Frälsis inte är de enda som har problem att leva upp till de två enda (!) förutsättningarna för statsbidrag:

3 § Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som 1. bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och 2. är stabilt och har egen livskraft.

Kyrkominister Stefan Attefall, KD, ser inga problem med bidragen. I Kalla fakta säger han:

”Alla religiösa samfund har säkerligen åsikter och livsstilskrav som du och jag inte kanske inte håller med om. Men att recensera samfunds teologiska åsikter, ja, då kan vi inte ha något stöd alls över huvudtaget.”

Nej, precis Attefall. Och kanske, som det ser ut just nu, så är det just precis det vi inte kan ha.  Skribenten Linus Fremin skriver om hur bidraget i sig också legitimerar samfunden. De som får bidrag bidrar ju till att upprätthålla samhällets värderingar – det är ju förutsättningen för att de ska få det.  SEA, som också nämndes i gårdagens reportage, har just nu en kampanj för Ett generösare Sverige, med fokus avdragsgilla gåvor.

Det är definitivt en bättre väg att gå, än som i dag skattevägen.

Elallergi – är det en riktig allergi eller har det psykologiska orsaker? Det finns det olika bud om. Ett antal riksdagsledamöter har motionerat om att riksdagen ska erkänna elallergin som en folksjukdom, medan ett antal studier snarare pekar på att elallergin har psykologiska orsaker. Socialstyrelsen skriver bland annat i en rapport att det inte finns några tester som kan bekräfta om en individ är elkänslig. Försök har visat att om man ovetande för den elkänslige förändrar fälten från bakgrundsfält till de fält som förekommer vid bildskärmar så påverkar detta inte symtomen på ett
systematiskt sätt.  Blindtest fungerar alltså inte. En sammanfattning av forskning, gjort av Vetenskapsrådet, visar att det inte finns några studier som bekräftar att elektromagnetiska fält kan orsaka de problem som de elallergiska säger sig uppleva.

För att hjälpa personer som upplever symptomen föreslår man ofta kognitiv beteendeterapi. Men trots att symptomen för elöverkänslighet mest troligt inte orsakas av elektromagnetiska fält kan drabbade individer bli hjälpta av att minska sin exponering mot elektromagnetiska fält. Symptom minskar då den upplevda orsaken till besvären försvinner. Men ofta löser det naturligtvis inga problem på djupet.

Trots det erbjuder vissa svenska kommuner ekonomiska bidrag för att minska elektromagnetiska fält i bostäder, så kallad elsanering. Åtgärder kan exempelvis omfatta byte till skärmade kablar, ommålning med ledande färg, byte av spis, inläggning av vattenrör av plast och nätfrånkopplare.

Bloggen Skepchick.se har ringt till Umeå kommun, som nyligen utvärderat sitt elsaneringsbidrag, och intervjuat dem om satsningen.

Hur mycket pengar lades på elsanering 2010?
Enligt handläggaren jag pratade med: ”inte mycket”: 35.000:- år 2009 vilket dock mer än fördubblades till 87.000:- år 2010. Man har budgeterat med 300.000 per år.

Varför har man beslutat att införa det här elsaneringsbidraget?
- Vi ser att de här människorna mår dåligt och oavsett medicinsk situation behöver de stöd. Det ingår i kommunens uppdrag att se till att alla har en dräglig boendemiljö, säger Byggnadsnämndens ordförande (S) Åsa Ögren.

Men är det inte också ert uppdrag att förvalta skattepengarna på bästa sätt?
- Absolut. Det har varit mycket diskussioner om det här och vi valde att genomföra det i projektform lagt på 3 år. I november utvärderade vi hur det gått och beslutade att förlänga ytterligare 3 år. Det handlar ju om en väldigt begränsad grupp individer och det har inte känts som någon belastning vare sig i budgeten eller handläggningsmässigt.

Bloggen skriver vidare:

Problemet som jag ser det är att man lägger pengar på något helt utan evidens, även om det inte handlar om mycket pengar. Var drar man gränsen? Om en schizofren person kräver trollsanering av sin lägenhet, måste man inte då lyssna på den personen på samma sätt? Ingen säger att elallergiker inte mår dåligt, jag lider i alla fall med dem som fan. Skulle själv inte klara mig utan el och skulle aldrig palla att bo ute i någon stuga i skogen. Men istället för att spä på deras känsla av att elen gör dem sjuka borde man utreda vad det egentliga felet är.