De senaste årens starka framväxt av nya kommunalt finansierade multiarenor har inte gått den svenska lokalpressen förbi. Sedan SlösO-rapporten ”Arenafeber. Glädjekalkyler när svenska kommuner bygger nya arenor” lanserades våren 2009, där Philip Lerulf granskade sju arenaprojekt runt om i Sverige och pekade på hur kostnadskalkylerna ofta sprängde alla rimliga gränser, har medieintresset för fenomenet varit på uppgående. Senast i raden av lokalmedier att granska kommunernas mångmiljonprojekt är Helsingborgs Dagblad. I en serie med tre artiklar har de synat byggandet av nya påkostade Helsingborg Arena.

Läs serien här (del 1, del 2 och del 3)

Philip Lerulf, författare till rapporten ”Badhusboom!” skriver i dag på SVT Debatt tillsammans med Arvid Malm om glada kommunpolitiker som prioriterar spektakulära badhus framför välfärdens kärnverksamheter.

Läs artikeln här!

Glädjekalkylerade badhus som kostar hundratals miljoner att bygga och tiotals miljoner att driva riskerar att stjälpa vissa kommuners ekonomi, hävdade Philip Lerulf, rapportförfattare till ”Badhusboom!”. Inte alls, hävdade Håkan Sörman från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Det blev het debatt och skarp ordväxling när nya Slöso-rapporten ”Badhusboom! Slarv och slöseri när kommunerna bygger nytt för miljarder” presenterades i Timbros lokaler.

Se hela seminariet här!

När svenska kommuner bygger nya badhus blir det ofta dyrt. Enbart byggkostnaden blir i regel tiotals, ibland hundratals, miljoner kronor högre än de ursprungliga uppskattningarna visade. Det är en av slutsatserna i Philip Lerulfs nya rapport ”Badhusboom! Slarv och slöseri när kommunerna bygger nytt för miljarder” där sammanlagt nio badhusprojekt i främst Skåne och Mälardalen granskas.

Resultatet av genomgången pekar på flera tendenser när kommuner renoverar eller bygger nytt. ”Badhusboom!” presenteras onsdagen den 1 februari och följs av en paneldiskussion i ämnet. Medverkande i panelen: Philip Lerulf, rapportförfattare, Håkan Sörman, vd Sveriges Kommuner och Landsting, Madeleine Sjöstedt (FP), kulturnämnden i Stockholm stad. Moderator är Peter Wennblad, pr-konsult och tidigare redaktionschef på Gotlands Allehanda.

Välkommen att anmäla dig här

TT rapporterar att en tidigare tjänsteman vid Norrköpings kommun i dag dömdes till fängelse i ett år och tre månader för att han lät bygga ett fritidshus på skattebetalarnas bekostnad. (Läs bland annat här)

Vi finner inga ord.

Det är inte bara Göransson Arenas dyra driftskostnader som tynger kommunekonomin i Sandviken. Nu anklagas politikerna dessutom för att den kommunalt drivna restaurangen i inomhusarenan slår ut de privata näringsidkarna i orten.

Göransson Arena var ett av flera glädjelkalkylerade inomhusarenor som SlösO granskade i rapporten Arenafeber (2010). Efter att det kort efter invigningen 2009 skar sig rejält mellan arenabolaget och den krögare som skulle driva arenan valde kommunen att ta över driften. Verksamheten har emellertid inte gått särskilt bra. 2010 gjorde arenans restaurangdel ett minusresultat på 914 000 kronor.

Upplägget där skattebetalarna får skjuta till pengar när den kommunala restaurangen inte går runt har nu fått de privata restaurangägarna på orten att ryta till. Det kommunala driftansvaret innebär i praktiken att skattebetalarna subventionerar den öl som serveras i samband med SAIK:s bandymatcher.

I en intervju i Arbetarbladet går George Markarian, restaurangägare i Sanviken, till hård kritik mot kommunens agerande.

Det är inte konkurrens på lika villkor. Går det dåligt för oss skjuts det inte till några skattemedel. Det är självklart att vi andra påverkas av den här situationen.

Från kommunens sida undviker man i möjligaste mån frågan om det rimliga i att kommunen driver en restaurang. Det är förståeligt. Frågan är potentiell dynamit. Inte desto mindre behövs en politisk diskussion.

Var tycker egentligen oppositionen i Sandviken?

Sandvikens skattebetalare har redan under ett par års tid fått betala ett högt pris för att hålla ljuset tänt i Göransson Arena. Att det nu står klart att man därtill är med och betalar för den mat och dryck som serveras i anläggningen lär inte mildra irritationen.

Göransson Arena framstår i allt högre utsträckning som det främsta exemplet på vilka riskerar svenska kommuner tar när de bestämmer sig för att sätta orten på kartan genom att smälla upp ett påkostat monument på lösa ekonomiska kalkyler.

I rapporten ”Arenafeber” som SlösO gav ut våren 2010 var Lunds kommun och nya Färs & Frosta Sparbank arena en av de granskade projekten. Redan på planeringsstadiet stod det klart att arenan var en förlustaffär för kommunen. Nu visar det sig att driftunderskottet blir ännu större.

Färs & Frosta Sparbank arena är närmast ett skolboksexempel på slöseri. Lösa förhoppningar om alltifrån melodifestivaler till handbollstävlingar följdes av en bristfällig beredningsprocess i kommunen som i sin tur resultaterade i en dyr arena som inte bär sina egna kostnader.

”Projektet byggde delvis på glädjekalkyler, det ser vi nu”, medgav Mats Helmfrid (M), ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i Fastighets AB Arenan, i en intervju i Sydsvenska i november 2009.

Nu kan samma tidning rapportera att driftunderskottet blir ännu större än först beräknat. Intresset för arenan har helt enkelt inte räckt till, sannolikt till stor del pga konkurrens från arenor i närliggande Malmö, Helsingborg och Kristianstad.

Enligt arenachefen Berne Nilsson behövs totalt sju miljoner kronor för att täcka driftunderskottet 2011.

”Antingen sätter kommunen de pengar som behövs för att driva det här eller så kan man ju riva stället”, säger Berne Nilsson till Sydsvenskan.

Slöseri var ordet.

Dagens regionala slöseri tipsar Malin Siwe på Expressens ledarsida om. Det är det skattefinansierade BD Pop, ett bolag ägt av Landstinget Norrbotten, som hamnar i strålkastarljuset. 4,25 miljoner kronor per år betalar skattebetalarna för att ingen ska behöva flytta ifrån länet för att kunna leva på musik.

Problemet är att BD Pop alls finns. Det finns inget rimligt skäl till att kommuner och landsting ska leka talangscouter och musikproducenter. Det finns en fungerande bransch. Det finns studieförbund som tack vare statliga och kommunala folkbildningsbidrag står för utbildningar och replokaler. Det finns en musikförening som heter upSweden som hjälper band med spelningar och andra kontakter. Också i Luleå.

Enligt tidningen Folket har Eskilstuna kommun i många år betalt ut ersättningar för vaktmästartjänster som aldrig upphandlats eller kontrakterats formellt. Totalt handlar det om ersättningar på ungefär 1,5 miljoner under tre år.

En halv miljon om året utan upphandling är inte något som hotar en kommunal budget. Men det intressanta med historien är inte vaktmästartjänsterna i sig. Det som behöver undersökas djupare är frågan om hur pass vanligt det är att reglerna om upphandlingar och kontrakt läggs på hyllan när det är bekvämt. Vi misstänker att den här sortens upphandlingsmissar är ganska vanliga i våra kommuner.

Har du fler tips på när politikerna struntar i upphandlingsreglerna? Eller på när en upphandling gått till på fel sätt? Skicka oss gärna ett par rader och berätta.

Läs mer på Folkets webbsida

Filip och Fredrik ska få fler att söka bostadsbidrag

Försäkringskassan drar nu igång en kändiskampanj för att få fler att söka bostadsbidrag. Bland andra Thomas Di Leva och Filip och Fredrik ska dra besökare till Försäkringskassans webbsajt. Det hela kostar fyra miljoner kronor.

” – Det hela går ut på att få studenter att komma ihåg att de har rätt till bostadsbidrag.”, förklarar Peter Nygren, projektledare på Försäkringskassan för Dagens Nyheter.

SlösO har naturligtvis inget emot Filip och Fredrik, men vi är samtidigt rätt tveksamma till att bidrag ska säljas med reklamkampanjer av tvättmedelstyp.

Det är inte en tragedi om någon klarar sig utan ett bidrag de formellt haft rätt till. Kanske är det rentav rätt sunt om fler står på egna ben. Det gäller särskilt när det handlar om fullt friska unga människor som ägnar sig åt att skaffa en högre utbildning.

Läs mer på Dagens Nyheters webbsajt.